Universiteten är fulla av människor som gärna lägger en termin på ert problem. De flesta företag frågar aldrig, eller frågar på ett sätt som inte passar hur universitet fungerar: en vag fråga, skickad i juni, med ett avtal som förbjuder all publicering. Sedan drar de slutsatsen att samarbete med akademin är långsamt.
Så behöver det inte vara. Den här guiden går igenom de vanligaste sätten för företag att arbeta med universitet och forskningsinstitut, hur ni driver en utmaning för studenter och forskare, och de tre saker som de flesta företag snubblar på: tidplanen, publiceringen och vem som äger resultaten. Det är den tredje av våra guider om utmaningar med partner utanför företaget, efter startups och leverantörer. För helheten, läs vad open innovation är.
Vad är samverkan mellan universitet och företag?
Samverkan mellan universitet och företag betyder att ett företag och ett universitet eller forskningsinstitut arbetar tillsammans kring en fråga, en teknik eller människor. Det spänner från ett studentprojekt på några veckor till forskningssamarbeten som pågår i flera år.
Företag gör det av tre skäl: för att få svar på frågor de inte klarar själva, för att tidigt komma åt forskning och teknik, och för att träffa studenterna de vill anställa. Ett bra samarbete tjänar oftast minst två av dem.
Vilka former finns det?
| Form | Så fungerar det | Bra för | Se upp med |
|---|---|---|---|
| Studentutmaningar och kursprojekt | Ert problem blir ett case i en kurs, ett hackathon eller en tävling | Nya idéer, snabbt och billigt, träffa framtida medarbetare | Studenterna lär sig; räkna med idéer, inte färdiga lösningar |
| Examensarbeten | En student på kandidat- eller masternivå lägger en termin på er fråga | En avgränsad fråga, riktig analys, en trolig rekrytering | Kräver en handledare hos er som har tid |
| Uppdragsforskning | Ni betalar ett universitet eller institut för att undersöka en avgränsad fråga | Konkreta tekniska frågor, tillgång till labb och utrustning | Ni köper arbetet, men regler om publicering gäller ändå |
| Industridoktorander | En doktorand arbetar med en forskningsfråga för ert företag i flera år | Djupa, långsiktiga frågor, bygga egen forskningskompetens | Långt åtagande; avhandlingen måste fortfarande vara forskning |
| Gemensamma forskningsprojekt | Ni, ett eller flera universitet och ofta andra företag delar på ett finansierat projekt | Ny teknik, delad kostnad och risk | Tar tid att starta, många parter, regler från finansiären |
Många länder stöttar de här formerna med offentliga pengar. I Frankrike ger CIFRE, som ANRT driver sedan 1981, företag ett bidrag på 14 000 euro om året i tre år när de anställer en doktorand i ett forskningsprojekt med ett universitetslabb. I Storbritannien har Knowledge Transfer Partnerships sedan 1975 kopplat ihop företag, universitet och nyutexaminerade i projekt på 12 till 36 månader, delvis finansierade av Innovate UK. Kontrollera de aktuella reglerna hos programmet innan ni planerar efter dem.
När passar en utmaning till universitet?
En utmaning är rätt verktyg när:
- ni har en tydlig fråga men inte vet vem som kan svara. En utmaning till flera institutioner eller universitet hittar gruppen ni inte hade hittat genom att leta.
- ni vill ha många infallsvinklar på ett problem. Tio studentgrupper provar tio olika saker. Ett forskningsuppdrag provar en.
- ni vill träffa studenter. En utmaning är ett bättre rekryteringstillfälle än en arbetsmarknadsdag, eftersom ni ser hur folk tänker.
- frågan kan vänta på läsåret. Universiteten planerar kurser och examensarbeten månader i förväg.
Det är fel verktyg när frågan är hemlig i grunden, när ni behöver ett visst labbs utrustning, eller när ni behöver svaret nästa månad. Gå då direkt till ett avtal med rätt grupp.
Hur driver ni en utmaning för studenter och forskare?
De här nio stegen tar en utmaning från fråga till resultat. Räkna med en hel termin från första kontakt till färdiga svar.
- Välj en fråga med en ägare. ”Hur kan vi återanvända värmen från våra ugnar?” eller ”Vilka sensorer kan förutsäga slitage på den här pumpen?” Ägaren är den som ska agera på svaren och som bör träffa grupperna.
- Hitta rätt personer på universitetet. Samverkans- eller innovationskontoret, en lärare som håller en relevant kurs, eller en studentförening. Fråga tidigt: kursprojekt för nästa termin bestäms ofta månader innan den börjar.
- Kom överens om reglerna med universitetet först. Vem äger det som tas fram, vad får studenter och forskare publicera, och vad delar ni med dem? Mer om det nedan.
- Skriv briefen. Problemet med enkla ord och siffror, vilken data eller tillgång ni ger, hur ett bra svar ser ut, tidplanen, och vad de bästa grupperna får: ett pris, ett betalt uppföljningsprojekt, ett examensarbete, en intervju.
- Bestäm bedömningskriterierna och juryn. Frågans ägare, en expert från företaget och, om utmaningen ingår i en kurs, läraren. Dela kriterierna med grupperna.
- Starta på plats. Ett besök eller ett videomöte med frågans ägare i början gör mer skillnad än något dokument. Studenter jobbar hårdare med ett problem när de har träffat den som har det.
- Var tillgängliga under arbetet. En fast kontaktperson och en eller två avstämningar. Grupper som kan ställa frågor ger svar ni kan använda.
- Poängsätt var för sig, träffas sedan. Varje jurymedlem poängsätter alla svar mot kriterierna innan juryn diskuterar dem. Låt de bästa grupperna presentera.
- Säg vad som händer sedan. Berätta för varje grupp vad ni gör med deras arbete, tacka dem, och följ upp med dem ni vill anställa eller jobba med igen.
Våra guider om att skriva en idéutmaning och om poängkort och bedömningsmodeller går igenom mekaniken.
Vem äger resultaten, och får de publiceras?
Här fastnar de flesta samarbeten, eftersom universitet och företag vill olika saker. Ett universitet behöver publicera och undervisa; ett företag vill skydda det som ger det ett försprång. Kom överens om svaren innan någon börjar arbeta.
| Fråga | Det här bör ni veta |
|---|---|
| Vem äger det forskare tar fram? | Det beror på land och lärosäte. I Sverige äger forskare vid universitet och högskolor oftast sina egna resultat enligt lärarundantaget, inte lärosätet. I de flesta andra länder äger universitetet dem, och dess innovationskontor förhandlar. |
| Vem äger det studenter tar fram? | Studenter är oftast inte anställda, så utgå inte från att universitetet kan överlåta deras rättigheter till er. Kom överens med studenterna själva när det spelar roll. |
| Får resultaten publiceras? | Oftast ja, och det ska ni räkna med. En vanlig kompromiss är att ni får läsa en artikel eller ett examensarbete innan det publiceras, med tid att be om att konfidentiella uppgifter tas bort eller att en patentansökan lämnas in först. |
| Hur gör vi med konfidentiell data? | Dela så lite som frågan kräver. Använd avidentifierad data eller urval där det går, och skriv sekretessavtal bara för det som verkligen är hemligt. |
| Finns det mallavtal? | Ja. I Storbritannien publicerar Intellectual Property Office Lambert toolkit, en uppsättning mallavtal med olika alternativ för vem som äger och använder resultaten. Svenska lärosäten har ofta egna mallar. Utgå från dem i stället för från ert leverantörsavtal. |
För en studentutmaning, håll det enkelt: studenterna behåller det de skapar, ni får använda idéerna som presenteras för er, och det ni vill gå vidare med blir ett separat, betalt projekt med eget avtal.
Vad får universitet att vilja jobba med er?
- Ett riktigt problem. Studenter och forskare ser skillnad på en intressant fråga och en marknadsföringsövning.
- Tillgång. Data, ett platsbesök, en maskin att testa på, en ingenjör att prata med. För en forskargrupp är det ofta värt mer än pengar.
- Respekt för läsåret. Fråga i god tid inför nästa termin och håll era egna tider.
- Rätten att publicera. Ett samarbete som aldrig leder till en artikel eller ett examensarbete är en dålig affär för en akademiker.
- En fortsättning. Ett betalt projekt, ett examensarbete, en anställningsintervju. Grupper jobbar hårdare när det bästa resultatet leder någonstans.
Vilka är de vanligaste misstagen?
- Att fråga för sent. En förfrågan mitt i en termin hittar sällan en kurs eller en student som kan ta den.
- En för stor eller för vag fråga. ”Hjälp oss med hållbarhet” ger uppsatser. ”Halvera energin som linje 3 använder” ger analys.
- Ingen på er sida. Om ingen från företaget träffar grupperna eller svarar på frågor glider svaren bort från det ni behöver.
- Ett avtal som förbjuder publicering. De flesta universitet skriver inte under, och de som gör det skickar inte sina bästa.
- Tystnad efteråt. Studenter och lärare pratar med varandra. Nästa utmaning hänger på hur den här slutade.
Vilka verktyg behöver ni?
För ett enstaka kursprojekt räcker mejl och en delad mapp. Det slutar fungera när flera universitet svarar på samma utmaning, när en jury ska poängsätta trettio bidrag, eller när ni vill visa vad som blev av förra årets utmaningar.
Hives driver en universitetsutmaning som en egen utmaning. Studenter och forskare svarar i ett kort formulär utan att skapa konto. Som gäster ser de sin utmaning och inget annat i er hive. Juryn poängsätter alla svar efter samma kriterier på ett ställe, och ni kan dölja svaren så att grupperna inte ser varandras arbete. Hives hanterar inte forskningsavtal, bidrag eller studentregister. Vår guide om programvara för open innovation jämför alternativen efter jobb.
Vanliga frågor
Vad är samverkan mellan universitet och företag?
Samverkan mellan universitet och företag betyder att ett företag och ett universitet eller forskningsinstitut arbetar tillsammans kring en fråga, en teknik eller människor. Det omfattar studentprojekt, examensarbeten, uppdragsforskning, industridoktorander och gemensamma forskningsprojekt.
Hur samarbetar företag med universitet?
De vanligaste formerna är studentutmaningar och kursprojekt, examensarbeten, uppdragsforskning, industridoktorander och gemensamma forskningsprojekt, ofta med offentlig finansiering. De flesta företag börjar med en studentutmaning eller ett examensarbete, eftersom de går snabbt och kostar lite, och går sedan vidare till forskningssamarbeten med grupperna de lärt känna.
Hur lång tid tar en universitetsutmaning?
Räkna med en hel termin. Kom överens om frågan med universitetet några månader innan terminen börjar, ge grupperna åtta till tolv veckor att arbeta, och avsätt några veckor i slutet för presentationer, poängsättning och beslut.
Vem äger immaterialrätten i ett samarbete med ett universitet?
Det beror på land, lärosäte och vad ni kommer överens om. I Sverige äger forskare oftast sina egna resultat enligt lärarundantaget; i de flesta andra länder äger universitetet dem. Studenter är oftast inte anställda, så deras rättigheter måste ni komma överens om med dem. Skriv ner ägandet innan arbetet börjar.
Kan ett företag stoppa ett universitet från att publicera?
Oftast inte helt, och det bör det inte försöka. Ett vanligt avtal ger företaget tid att läsa en artikel eller ett examensarbete innan publicering, för att ta bort konfidentiella uppgifter eller lämna in en patentansökan först. Avtal som förbjuder publicering skrämmer bort de bästa forskarna.
Hur skiljer sig en universitetsutmaning från ett upprop till startups eller leverantörer?
En universitetsutmaning följer läsåret, räknar med att resultaten publiceras och handlar ofta lika mycket om att lära och rekrytera som om lösningar. Ett upprop till startups letar efter en produkt att testa i ett första försök, och en leverantörsutmaning ber företag ni redan köper av att lösa ett problem, så där handlar frågorna om besparingar och kommande upphandlingar.
Källor
- ANRT, Le dispositif Cifre
- Innovate UK, Knowledge Transfer Partnerships: what they are and how to apply
- UK Intellectual Property Office, Lambert toolkit
- Göteborgs universitet, Policy avseende immateriella rättigheter (lärarundantaget)